Utpressningsvåg bakom sprängningarna

De kriminellas bombdåd är inget nytt men omfattningen under inledningen av 2025 saknar motstycke, där mer än en sprängning om dagen har inträffat i januari.

Över hälften har skett i Stockholmsområdet.

— En grov uppskattning är att vi för tillfället stoppar och förhindrar minst lika många från att inträffa, säger Max Åkerwall.

Utvecklingen spåras av polisen till en ökad utpressningsverksamhet inom organiserad brottslighet, som riktar sig både mot privatpersoner och företagare.

— Det är företagare, företagarfamiljer, som på olika sätt utpressas genom olika steg, hot, förtäckta eller öppna. Hela syftet är att man ska få en penningtransaktion, får man inte den överföringen går det väldigt snabbt över till att man möjligtvis utsätts för en dörrskjutning eller ett sprängattentat.

Skrämma till betalning

Enligt polisens bedömning är syftet att skrämma offret att betala, inte i första hand att skada eller döda.

Så hur bör man agera?

— Formulär ett är att aldrig liera sig med kriminell verksamhet i form av finansiering eller lån. Gör man det drar man på sig en massa sårbarheter de kan dra nytta av, säger Max Åkerwall.

— Och sedan, om man upplever sig utsatt för press eller hot, att så tidigt som möjligt kontakta oss så vi kan komma in och avbryta, i stället för att vänta till att det smällt vid en ytterdörr eller en företagslokal.

Varför utpressningarna ökar just nu är svårt att svara på enligt Max Åkerwall, men en förklaring kan vara att det blivit väldigt enkelt att hitta barn som vill ta på sig uppdrag att spränga eller skjuta.

— Det som man uppfattar som snabba, lätta pengar är en drivkraft, men oftast får de ju aldrig några pengar, vi griper ett väldigt stort antal på förberedelse- eller planeringsbrott, eller i nära anslutning till genomfört attentat.

Sociala medier

Barnen kommer ofta först i kontakt med anstiftaren på öppna kanaler, och flyttar sedan kommunikationen till krypterade appar där brottet planeras närmare.

Inte sällan kommer de från helt andra delar av landet och känner inte till områdena där de tänder på bomberna.

— Man har ingen som helst koppling till personer eller adresser, och man navigerar i stort sett via olika karttjänster, säger Max Åkerwall.

Bevakar ni nu adresser som ni misstänker kan komma att utsättas?

— Jag går inte in på några detaljer, men det är klart att vi har ett antal adresser som vi på olika sätt vidtar åtgärder mot.