HD stoppar rättsdatabaser från att dela med sig av brottmålsdomar till sina abonnenter eftersom det strider mot EU:s dataskyddsförordning GDPR. Men Nils Funcke, expert på offentlighetsprincipen, tror att det kan finnas kryphål som öppnar för att databaserna kan fortsätta sin verksamhet.
Populära rättsdatabaser som Lexbase och Acta Publica kan tvingas stänga efter en dom i Högsta domstolen, som slår fast att EU:s dataskyddsförordning GDPR väger tyngre än svensk grundlag som gjort undantag för medier med utgivningsbevis från EU:s bestämmelser.
Nils Funcke, expert på offentlighetsprincipen, ser två möjliga kryphål i lagstiftningen som rättsdatabaserna kan utnyttja för att fortsätta sin verksamhet.
Det första är att producera journalistiskt material av domarna som sedan erbjuds kunderna i en databas.
— En möjlighet är att låta en AI-tjänst göra om domarna till artiklar i stället. Men om personuppgifterna finns kvar och företagen sedan låter andra få tillgång till dem så är jag tveksam till att det håller rättsligt eftersom det är ett uppenbart kringgående av HD:s dom, säger Funcke.
Det andra är att låta kunderna i stället bli delägare i rättsdatabaserna, för att på så sätt komma runt bestämmelsen om att domarna inte får tillhandahållas "betalande kunder" eller allmänheten.
— Det innebär att du får tillgång till domarna men du betalar inte för dem, det hålls fortfarande inom företaget.
Bakgrunden till målet i HD är att Siren överklagade beslut i Umeå tingsrätt och hovrätten för övre Norrland, där domar lämnades ut till nyhetsbyrån med nya och avgörande förbehåll.
Förbehållen sade att handlingarna endast får användas i "journalistisk verksamhet" och inte delas vidare till betalande kunder i en sökbar databas – vilket Siren med tjänsten Acta Publica och flera andra populära rättsdatabaser som Lexbase, Verifiera och Infotorg har gjort under lång tid.
Beslutet innebar en omtolkning av vad som ska väga tyngst: EU:s dataskyddsförordning GDPR eller svensk grundlag – som gjort undantag för medier med utgivningsbevis från EU:s bestämmelser.
HD slår nu i stort fast att hovrättens beslut var korrekt: det totala undantag som gällt för medier har inte varit förenlig med EU-rätt.
