Fredag 14 Mars 2025
En tredubbling av platserna i häkte och anstalt väntar Kriminalvården de kommande tio åren. För att klara den enorma utbyggnaden tvingas myndigheten krympa bemanningstätheten med 30 procent, enligt en ny rapport. Vi har redan i dag ett extremt ansträngt läge, säger Fackförbundet Sekos ordförande.
Nuvarande omkring 11 000 platser i häkten och anstalter behöver växa till 29 000 år 2034.
Siffrorna kommer ur en rapport från myndigheten. I väntan på beslut från regering och riksdag om Tidöavtalets kriminalpolitiska reformer hänvisar man till fyra scenarier kring storleken på expansionen, utifrån vilka politiska beslut som i slutändan fattas.
Att i större utsträckning kunna använda fotbojor, i stället för fängelsestraff, är ett exempel som tros minska belastningen. Men om förslaget att skärpa rutinerna för villkorlig frigivning träder i kraft kan behovet bli ännu större.
— Oavsett hur utvecklingen blir ser vi framför oss en mycket stor utbyggnad, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Fastän platserna ska tredubblas beräknas det vara svårt att utöka personalstyrkan med mer än en fördubbling. Bemanningstätheten kommer därför att behöva minska med 30 procent, enligt rapporten.
En särskild utmaning, enligt Holmgren, som ser smartare arbetssätt och ökad digitalisering som hjälpmedel för omställningen. Detta trots att man redan ser risker med dubbel beläggning av intagna, säkerhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor.
Fackförbundet Sekos ordförande Gabriella Lavecchia ser allvarligt på prognosen om minskad bemanningstäthet och säger att läget för förbundets medlemmar i Kriminalvården redan är ansträngt.
Att jobba med smartare arbetssätt och fler tekniska verktyg kan enligt henne bara ses som komplement, snarare än något som kan ersätta personal.
— Vi ser att hot och våld ökar, otillbörlig påverkan ökar. Vi ser med stor oro på att man hamnar i ett läge där personaltätheten minskar ytterligare.
Enligt Kriminalvårdens rapport bedöms omkring 80 procent av alla anstaltsplatser i teorin vara möjliga att pröva för dubbelbeläggning, vilket enligt Lavecchia ökar riskerna. I dag delar redan cirka två tredjedelar av de intagna i anstalt rum.
— Det är något man kan ha när det är ett måste, men det kan inte vara det nya normala, säger hon.
Omkring 11 000 platser i anstalter och häkten ska bli 29 000 till år 2034.
Siffran är en uppskattning, baserad på scenarier om vilka reformer som träder i kraft.
Om alla reformer och förslag i regeringens reformagenda träder i kraft under mandatperioden uppskattas behovet att ligga på 38 500 platser. Den största skillnaden ligger i om systemet för villkorlig frigivning ändras.
Men förslag som till exempel möjliggör andra sätt att avtjäna straff kan också innebära att behovet 2034 i stället ligger på 18 000 platser.
Under samma period ska de anställda i Kriminalvårdens kärnverksamhet gå från cirka 14 000 till 28 700.
Källa: Kriminalvården.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
