En EU-regel som kom till för att skydda barns integritet online kan bidra till att allt färre brottsutsatta barn söker hjälp.
Den 17 februari 2024 trädde EU:s förordning om digitala tjänster, DSA, i kraft. Syftet med förordningen var att ge barn och unga ett starkare integritetsskydd online.
Bris och Ecpat är två organisationer som arbetar för att stötta barn, och de är båda i grunden mycket positiva till DSA, men förordningen har drabbat dem mer negativt än de från början hade trott.
– Det begränsar också oss, säger Binaji Maraouf, kommunikations- och påverkanschef på Bris till TV4.
Plattformar får inte längre visa riktad reklam till minderåriga, något som påverkar organisationer som Bris när de försöker nå ut till unga med information. Även Ecpat har märk att färre barn har kontaktat deras stödverksamhet sedan restriktionerna infördes.
– Sedan DSA antogs har vi har märkt en kraftig nedgång i antalet kontakter till vår stödverksamhet, säger Susanna Pettersson, barnrättsjurist på Ecpat.
Även fast det inte går att utesluta att det är andra faktorer som bidragit till nedgången i antalet kontakter tycker Pettersson att det är mycket allvarligt, och ifrågasätter nu en lagstiftning som istället skyddar barn från att ta kontakt och söka hjälp.
I ett mejl till Tv4 skriver en talesperson för EU-kommissionen att förordningen ska skydda just barns rättigheter och integritet. Men det betyder inte att all reklam riktad mot minderåriga ska förbjudas. Istället handlar det om att plattformar förbjuds från att visa annonser som baseras utifrån profilering, enligt GDPR:s definition.
Det verkar alltså som att vissa plattformar tolkar förordningen hårdare än vad som de behöver.
– När man stiftade den här lagen var det tydligt att man hade barnets skyddsbehov i fokus. Men det är också viktigt att ta hänsyn till barns rätt till information. Lagstiftningen skulle kunna ha breddat sina perspektiv, säger Maraouf och betonar att barn har rätt till både skydd och information.
