Under 2020 togs så kallade “räddningsgator” fram, något som sedermera blivit en permanent del av den digitala vägskyltningen. Trots det är det fortsatt många som gör fel och i sin tur riskerar körkortet.
Det är med hjälp av signalskyltar över körfälten som röda kryss används för att skapa bättre framkomlighet för utryckningsfordon.
MISSA INTE
Det är i samband vid olyckor och andra situationer där utryckningsfordon behöver fri lejd som ”tillfälliga räddningsgator” upprättas.
Det röda krysset betyder att man helt enkelt inte får bruka det körfältet, allt för att göra det enklare för räddningstjänst, polis och ambulans.
MISSA INTE: Vår podd om bilar - Under Huven
Att använda röda kryss görs inte bara vid så kallad räddningsgatan, utan det förekommer även om det finns hinder på vägen.
När det gäller räddningsgator är förutsättningarna lite annorlunda.
Sträckorna stängs av upp till fem kilometer innan olycksplatsen.
För att en räddningsgata ska kunna upprättas måste det finnas minst tre körfält.
Det är alltid det yttersta – höger eller vänster – som stängs av.
MISSA INTE
Kör man mycket bil i Stockholmsområdet är det sannolikt att man har sett en räddningsgata och en signalskylt med rött kryss.
Man kan även ha sett bilister som kör där, allt i syfte att tränga sig framför köbildning.
Faktum är att man inte får köra på en räddningsgata som privatperson.
Konsekvensen blir i sådana fall 3 000 kronor i böter och indraget körkort.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.