Lika mycket predikant som politiker. Känd för massakrer och konflikter, och personligen straffad av USA för sin grymhet. Bilden av Irans nu omkomne president Ebrahim Raisi är blodbesudlad.
Han föddes 1960 i storstaden Mashhad, i en stolt religiös familj – i vuxen ålder bar Raisi ständigt den svarta turban som betyder att släkten är ättlingar till islams profet Muhammed.
Utbildningen var också strikt religiös, vid seminariet i Qom, Irans största lärosäte för högre shiamuslimska studier. Och eftersom Irans rättssystem bygger på religionen, islams sharialagar, kunde Raisi tidigt börja klättra på den juridiska karriärstegen: i de snabba omvälvningarna efter revolutionen 1979 blev han vid endast 20 års ålder högste åklagare i miljonstaden Karaj.
Knappt tio år senare hade han en liknande roll i huvudstaden, i skeendet som skulle ge honom öknamnet "slaktaren från Teheran". Det var i efterspelet till kriget med Irak 1980–88 som högste ledaren Ruhollah Khomeini gav order om att krossa allt kvarvarande motstånd, i synnerhet Folkets mujahedin (MEK), en rörelse allierad med Iraks ledning.
Raisi hade en ledande roll i de "dödskommissioner" som ledde fejkrättegångar mot MEK-medlemmar och andra politiska fångar, har bland andra Amnesty fastslagit.
Enligt en Amnesty-kartläggning från 1990 fick fångarna frågan "vem är du?" – och de som svarade "mujahedin" (heliga krigare) skickades direkt i döden.
Avrättningarna pågick i månader. Tusentals, kanske tiotusentals, föll offer för det som kallats landets värsta människorättsbrott någonsin.
Det har sedan dess präglat bilden av Raisi, som 2019 sattes upp på USA:s sanktionslista för att ha ansvarat för bland annat avrättning av minderåriga "samt annan grym, inhuman eller förnedrande behandling".
2017 blev han för första gången utvald som kandidat i valet till president, en roll som i Iran är underordnad den högste religiöse ledaren. Men då fanns det fortfarande hopp om försoningsprocessen med USA, och den mer återhållsamme Hassan Rohani fick sitta kvar.
Fyra år senare hade USA:s president Donald Trump rivit upp atomavtalet med Iran, och i de nya bistrare vindar som blåste vann Raisi 2021 års val.
Han har sedan dess fått flera ytterligare tillfällen att visa sina hårda nypor, bland annat i nedslag mot massiva demonstrationer efter den unga Mahsa Zhina Aminis död i polisförvar 2022, och i den väpnade konflikten med Israel nu i vår.
Ett citat från 2009, då missnöjesvågen "gröna revolutionen" drog genom landet, är typiskt för Raisi.
— En del pratar om islamisk medkänsla och förlåtelse, sade han.
— Vi svarar: vi kommer att fortsätta konfrontera upprorsmakarna ända till slutet, och vi kommer att förgöra motståndet.
