Tiotals döda i valrelaterade attacker – ännu ett inslag i en nationell våldsspiral som aldrig verkar ta slut. Brotten, och skräcken de för med sig, är dominerande inslag i valet i Mexiko i helgen. Men kvinnan som väntas bli ny president tror att hon kan skala upp sitt framgångsrecept.
Flera av de senaste dåden har ägt rum i Chiapas, Mexikos sydligaste delstat, känd för maya-ruiner men också stor fattigdom.
Nyligen miste fyra personer livet i en attack riktad mot Robertony Orozco, som tillhör president Andrés Manuel López Obradors parti Morena och söker omval som borgmästare i staden Villa Corzo. Orozco själv träffades av skott i benen, men överlevde, rapporterar medier från Chiapas.
Bara några timmar senare gick beväpnade grupper till anfall mot Nicolás Noriega, Morenos kandidat i Mapastepec ett tiotal mil söderut. Noriega klarade sig oskadd, men fem andra i kampanjföljet dödades.
Det är bara några exempel på våldsvågen i Mexiko som aldrig verkar ta slut. 2006, då högerns Felipe Calderón besegrade López Obrador i det årets presidentval, ses som en vändpunkt – på ett negativt sätt.
Calderón gick till val på ordning och säkerhet. Det skulle uppnås genom ett bokstavligt krig mot knarket: militären sattes för första gången in i stor skala mot knarkligorna, som länge levt gott på smuggling mellan det kokainproducerande Sydamerika och kunderna på norra halvklotet.
Men resultatet blev att våldet, som varit ett stort problem även för företrädaren Vicente Fox, exploderade. Antalet mord nästan tredubblades under Calderóns styre, enligt statistiksajten Statista.
Ett annat sätt att uttrycka det är att mexikaner motsvarande ett helt Malmö plus ett helt Uppsala, över 450 000 personer, dödats sedan Calderóns tillträde i slutet av 2006.
Efterträdaren Enrique Peña Nieto försökte skruva ner konflikten, men fick inte bukt med våldsnivåerna. Misslyckandet bäddade för ännu ett maktskifte, då vänsterkandidaten Andrés Manuel López Obrador ("Amlo") på sitt tredje försök blev president 2018.
"Amlo" har valt en mjukare linje, genom att bland annat erbjuda avhoppade gängmedlemmar amnesti och sociala åtgärder så att fattiga inte ska frestas in i drogligorna.
Regeringen menar att detta är framgångsrikt, även om mordsiffrorna bara backat blygsamt än så länge. Och väljarna verkar tro på strategin, eftersom hans utpekade "kronprinsessa" Claudia Sheinbaum tippas vinna detta års presidentval på löftet att fortsätta på samma väg.
— Knarkkriget pågick tills president Andrés Manuel López Obrador i stället för att förklara krig började bygga fred, sade hon i en valdebatt nyligen enligt nyhetsbyrån AP.
Och till skillnad från den federala regeringen har hon otvetydiga meriter på området. Sedan hon blev borgmästare i den jättelika huvudstaden Mexico City efter förra valet 2018 har hon där genomfört en "säkerhetsstrategi" som resulterat kraftigt fallande brottslighet. Exempelvis har morden halverats och bilrånen gått ned med två tredjedelar, rapporterar The Economist.
I sin valkampanj har Sheinbaum nu förklarat hur hon ska tillämpa denna strategi på nationell nivå. Punkterna låter egentligen ganska självklara; satsa på ungdomarna i form av utbildning, kultur och idrott, förstärka polisen både i antal och i kvalitet, samt låta hela rättsväsendet och andra myndigheter samarbeta mer effektivt för att förhindra och beivra brott.
Närmaste utmanare i opinionsmätningarna, kristdemokratiska PAN:s presidentkandidat Xóchitl Gálvez, fnyser i valdebatter att detta kan sammanfattas som att försöka "krama" bort brottssyndikaten.
Men mexikanerna verkar tycka att de redan provat allt annat. Så här i efterhand beskriver forskare det som att problemen grundlades redan under 1900-talet, under socialdemokratiska PRI:s långvariga styre, då knarkligorna i relativ lugn och ro kunde växa till sig och infiltrera samhället. Och när högerpartier sedan efter millennieskiftet satt hårt mot hårt har det varit för sent, brottsligheten har varit för etablerad.
Återstår att se om Sheinbaum, som i så fall blir Mexikos första kvinnliga statschef, klarar vad alla de manliga företrädarna misslyckats med.
Detta kallas ett supervalår för världen, med val i bland annat EU, Indien och USA.
Och även valet i Mexiko trummas upp som landets största hittills. Det sker på alla nivåer, från små kommuner till större delen av kongressen och presidentposten, och omfattar sammanlagt 20 700 poster.
I Mexiko får presidenten inte ställa upp för omval. Den avgående presidenten Andrés Manuel López Obradors parti Morena har fört fram Claudia Sheinbaum, nu borgmästare i landets huvudstad, som kandidat. Hon leder i opinionen, framför en annan kvinna, Xóchitl Gálvez från kristdemokratiska PAN.
