Söndag 16 Mars 2025
Georgien får inte bli ett nytt Ukraina, säger landets premiärminister. Den omstridda regeringen inför fler lagskärpningar i rysk stil, trots ett stort folkligt motstånd.
Regeringen i Tbilisi kommer att göra allt för att förhindra "ett Majdan" i Georgien, säger premiärminister Irakli Kobachidze i ett läge där hans regering pressas av omfattande protester.
Han syftar på Euromajdan-protesterna i Ukraina vid årsskiftet 2013–14. Då hade den Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj plötsligt backat från ett utlovat samarbetsavtal med EU, vilket utlöste en folklig revolt med följden att han blev avsatt.
— Jag vill påminna er om vad Majdan ledde till i Ukraina. Då tillsattes regeringen i Ukraina utifrån och där och då hade någon behövt ta ansvar för landet, säger den georgiske premiärministern enligt public service-bolaget 1TV.
Irakli Kobachidzes beskrivning av händelseutvecklingen i Ukraina stämmer i stor utsträckning överens med Rysslands, med falska påståenden om att den folkliga resningen och det ukrainska parlamentets beslut att avsätta Viktor Janukovytj i själva verket utgjorde en utländskt riggad kupp.
Det hela föranledde Rysslands ursprungliga invasion av Ukraina och annekteringen av Krimhalvön.
— I dag är landet förstört, ekonomin är förstörd. Ryssland har ockuperat 20 procent av landets territorium, tiotusentals människor har dödats och hundratals barn. Och vem bär ansvar för detta?
Georgiens regeringsparti Georgisk dröm och dess de facto ledare, miljardären Bidzina Ivanisjvili, har länge sagt sig vilja ha en "pragmatisk" relation till Ryssland, vilket tidigare har vunnit visst gehör hos georgier.
Ryssland invaderade Georgien 2008, i ett läge där landets då mer västvänliga regering strävade efter Nato-medlemskap.
Sedan det kriget står nästan en femtedel av Georgien, de två utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien, i praktiken under rysk kontroll.
Regeringsföreträdare har den senaste tiden talat hoppfullt om en "återförening", vilket väckt spekulationer om ryska utfästelser.
— Vårt förlovade land, vår georgiska dröm, är att leva i ett enat och starkt Georgien med våra abchaziska och ossetiska bröder och systrar, sade premiärminister Kobachidze i ett tal på landets självständighetsdag den 26 maj.
Georgien blev nyligen kandidatland till EU, men en ny så kallad agentlagstiftning har införts trots väldiga protester och skapat ett stort hinder. Det har följts av förslag till nya lagar som skulle ge hbtq-personer färre rättigheter.
Georgiens nya så kallade agentlagstiftning innebär att organisationer som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som organisationer som verkar i främmande makts ärende.
Det väcker frågor om pressfrihet, om bistånd från bland annat Sverige och om själva lagtexten, som av allt att döma utformats enligt en modell som används i Ryssland för att kringskära civilsamhälle och regimkritik.
Regeringen motiverar det med att det krävs en större transparens i vissa pengaflöden till landet. Ett näst intill identiskt lagförslag drogs tillbaka härom året till följd av stora protester, men det lades sedan fram igen.
Georgien har nyligen blivit kandidat till ett EU-medlemskap, men den nya lagen går på tvärs med flera grundläggande kriterier för att landet ska kunna bli fullvärdig medlem.
Ett par opinionsmätningar som har genomförts under de senaste åren har visat att en stor majoritet av Georgiens befolkning – fler än fyra av fem – vill att landet går med i EU.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
