Det beskrivs som "sista chansen" att få till en vapenvila mellan Israel och terrorstämplade Hamas när medlarna återigen samlas för samtal. Om det misslyckas finns risken att regionen står ännu längre ut på randen till ett storkrig.
Målet med medlarnas möten i Qatars huvudstad Doha i förra veckan och Egyptens dito Kairo den här veckan kan enkelt sammanfattas: hopp om att nå en vapenvila i Gaza.
Men trots att målet är tydligt sammanfattat är uppdraget långt ifrån enkelt. Representanter och medlare från olika länder har åkt i skytteltrafik till och från regionen med hopp om att nå en överenskommelse. Och även för de som dagligen arbetar med att försöka förstå vad som pågår under förhandlingarna är det svårt.
— Jag som analytiker känner att jag sitter med ett pussel där jag har 20 procent av bitarna, säger Anders Persson, Mellanösternexpert vid Linnéuniversitetet.
— Det är väldigt svårt att få en korrekt bild av vad som sker, fortsätter han.
En av anledningarna som han ser till varför det är svårt att komma fram till ett avtal om vapenvila är att mycket av det som sägs och görs är ständigt föränderligt.
— Israel har ställt nya krav. Bland annat vill man ha trupper kvar på två ställen i Gaza, man vill inte att Hamas återvänder till norra Gaza och man vill få fler levande gisslan släppta i ett tidigt skede. Det är nya krav som gör Hamas förbannade, säger Anders Persson.
— Om man sedan tittar från Hamas synvinkel så är jag inte heller säker på att deras syfte med attacken den 7 oktober var att få till en vapenvila.
— Jag ser det som att Hamas fortfarande vill ha storkrig i regionen och hoppas på att Hizbollah och Iran ska dras in i det här.
Spänningarna i regionen ökade ytterligare i slutet av juli när Hamas politiske ledare Ismail Haniya och den Iranstödda shiamilisen Hizbollahs befälhavare Fuad Shukr dödades.
Det fick både Iran och dess allierade i regionen, däribland Hizbollah, att se rött och utlova vedergällning mot Israel. Än så länge har den vedergällningen uteblivit. Bedömare menar att de har väntat på att samtalen om vapenvila ska ros i hamn och att ett sådant avtal skulle kunna göra att ett svar uteblir.
Men Anders Persson tror inte att de nu pågående samtalen kommer leda fram till en vapenvila.
— Anledningen till att det hittills inte gått i lås är för att den ena sidans maxbud är högre än den andra sidans minimibud. Därför har de inte mötts.
— Det är samma sak som om du och jag förhandlar om en bostadsrätt. Jag erbjuder dig två miljoner och du vill ha tre och därför kan vi aldrig mötas.
Den islamistiska extremistgruppen Hamas anföll Israel på morgonen lördagen den 7 oktober förra året. Omkring 1 150 personer beräknas ha fallit offer för terrorattacken, merparten av dem civila, och fler än 200 personer togs som gisslan.
Israel svarade med att förklara krig och har belägrat Gaza, bombat landremsan ihållande och gått in med markstyrkor i uttalat syfte att tillintetgöra terrorstämplade Hamas.
Enligt Hamaskontrollerade myndigheter har fler än 40 000 människor dödats i israeliska anfall i Gaza sedan krigsutbrottet. Stora delar av områdets bebyggelse har jämnats med marken och hjälporganisationer larmar om svår hungersnöd.
Fler än 100 personer hålls enligt Israel fortfarande gisslan i Gaza, sedan ungefär lika många släppts i utväxlingar och ytterligare några räddats. Många som är kvar befaras dock inte längre vara i livet.
