USA försöker pressa både Ukraina och Ryssland till ett avtal genom att hota att överge fredsförhandlingarna. Men i praktiken vore det svårt för USA att helt lämna processen, säger USA-experten Jan Hallenberg.
USA:s president Donald Trump har tidigare lovat att nå någon form av fredslösning mycket snabbt i det fullskaliga invasionskrig som Ryssland inledde mot Ukraina för tre år sedan.
Det målet finns kvar, men hur USA tänker sig att en fredslösning ska se ut är oklart.
— Det viktigaste för USA är nog att få till en snar lösning, få slut på skjutandet och nå ett avtal med Ukraina om mineralerna. Och även ett avtal med Ryssland om ekonomiska förbindelser. Det tror jag är vad Trump vill, säger Jan Hallenberg, USA-expert och professor emeritus i statsvetenskap, associerad med Utrikespolitiska institutet (UI).
Att USA helt skulle dra sig ur förhandlingarna ser han som osannolikt.
— Trump har ju lovat så länge att han skulle lösa det här kriget och att det skulle gå så himla fort. Utspelet är ett hot mot parterna, men hotet att lämna är väldigt svårt att genomföra i praktiken, för det skulle få stora konsekvenser.
Sedan Trump tog över presidentposten i början av året har USA inte gett Ukraina stöd i form av vapen. Däremot har landet fortsatt att tillhandahålla underrättelseinformation.
— Utan den ligger Ukraina illa till. Frågan är vad en fredsuppgörelse skulle innebära, skulle USA helt upphöra med den hjälpen? I så fall skulle de hjälpa ryssarna, för då kan de hitta på saker som Ukraina inte kan upptäcka, säger Jan Hallenberg.
Dagen efter att USA hotade att lämna samtalen meddelade Rysslands president Vladimir Putin en 30 timmar lång vapenvila. Men striderna har ändå rasat vidare.
Under onsdagen väntas Ukrainas allierade mötas i London i en fortsättning på samtal som hölls i Frankrike förra veckan. Vid mötet i Paris ska USA ha lämnat över ett avtalsförslag till Ukraina. Innehållet är okänt men det finns uppgifter om att det bland annat står att Ukraina inte ska ha rätt att gå med i Nato och att Ukraina ska ge upp vissa landområden till Ryssland, punkter som blir svåra för både Ukraina och Europa att gå med på.
— Ryssarna har sagt att de gillar ett inslag om att Ukraina inte får gå med i Nato. Och sedan är det ju frågan om Krims status, om ukrainarna verkligen går med på att juridiskt erkänna att Krim ska vara ryskt. Det skulle ju vara ett väldigt stort steg som många har varnat för, och mycket allvarligt.
