Konflikten i Mellanöstern står i centrum för spekulationerna om årets fredspris, med FN-organ och palestinska och israeliska fredsaktivister bland favoriterna. För knappast väljer väl den norska Nobelkommittén en norrman?
Om liberale stortingspolitikern Abid Raja fick bestämma skulle Natos nyligen avgångne generalsekreterare Jens Stoltenberg få det fredspris som offentliggörs i Oslo på fredag klockan 11.
— Han jobbar outtröttligt för fred för Ukraina och är den utanför Ukraina som varit och är den viktigaste kraften för fred. Jag blir så stolt över att vara norsk när jag ser Stoltenberg på världsscenen, sade Raja i vintras när han förklarade vem hans parti nominerat till årets pris.
Norska Nobelkommittén har dock inte prisat någon landsman på mer än 100 år.
I stället spekuleras främst i att fredspriset kommer att uppmärksamma konflikten i Mellanöstern, förslagsvis genom pris som delas av israeliska och palestinska aktivister eller organisationer. Människorättsgrupperna B'Tselem och al-Haq nämns liksom kvinnoorganisationerna Nashim Osot Shalom och Nisaa al-Shams och även oberoende journalister och massmedier på båda sidor.
Starkt stöd finns även för FN:s palestinska flyktingorgan Unrwa – vilket dock riskerar att mötas med stark ilska från Israel, som förbjudit organet att verka i landet efter anklagelser om att anställda varit inblandade i Hamas stora terrorattack den 7 oktober i fjol.
Unrwa och dess chef Philippe Lazarini finns med på den spekulationslista som Henrik Urdal på det norska fredsforskningsinstitutet Prio presenterar inför fredspriset.
Högst upp har han dock OSSE:s valövervakningsorganisation ODIHR.
— Det är väldigt viktigt att vända uppmärksamheten mot valobservatörer i år, ett år med många stora val, så det skulle vara ett pris som pekar i flera riktningar samtidigt, säger Urdal till nyhetsbyrån NTB.
Omnämnda av både Urdal och andra är även de två internationella domstolarna i Haag, ICJ (Internationella domstolen) och ICC (Internationella brottmålsdomstolen), samt olika organisationer kopplade till kriget i Sudan.
Om ytterhögern får råda tycks annars X-ägaren och Tesla-vd:n Elon Musk vara i ropet. Från olika håll har Musk nominerats till såväl Nobels fredspris som EU-parlamentets finaste människorättspris, Sacharovpriset.
— Hans arbete för dialog och kommunikation, för yttrandefrihet och hans bidrag till teknisk utveckling bidrar till att göra världen bättre och tryggare, sade stortingsledamoten Marius Arion Nilsen från Fremskrittspartiet i våras.
Här är de senaste tio årens mottagare av Nobels fredspris:
2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
2016: Colombias president Juan Manuel Santos.
2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.
2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.
2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.
2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.
2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.
2022: Fängslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus, den ryska människorättsorganisationen Memorial och ukrainska Center for Civil Liberties.
2023: Fängslade kvinnorättsaktivisten Narges Mohammadi från Iran.
Källa: Det Norske Nobelinstitutt
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.