Lördag 15 Mars 2025
Det amerikanska presidentvalet står inför dörren. I år står det mellan demokraternas Kamala Harris och republikanernas Donald Trump – den sistnämnde en kontroversiell figur som inte dragit sig för att driva en politik som skilt sig från övriga republikaners linje. Nyheter24 har djupdykt i presidentkandidatens politik.
Det amerikanska presidentvalet 2024 infaller tisdagen den 5 november. I år står det mellan demokraternas Kamala Harris och republikanernas Donald Trump.
Trump var president mellan åren 2017 och 2021 då han förlorade mot demokraternas Joe Biden.
Trump har varit känd för de flesta amerikaner långt innan han ställde upp i presidentvalet 2016. Som finans- och fastighetsprofil var han programledare för The Apprentice, ett program där flera tävlade om ett toppjobb vid Trumps företag Trump Organization.
Nyheter24 har pratat med Alvar Blomgren, vikarierande universitetslektor vid Stockholms universitet, om Trumps tillvägagångssätt i valet.
– Fokus ligger på att ”vanligt folk” inte kan uppnå den amerikanska drömmen längre. Energipriserna är för höga, inflationen har stuckit iväg. Där är Trumps svar att satsa på fossilindustrin.
Trump har varit och fortsätter att vara en minst sagt kontroversiell figur i amerikansk media. Han har sedan förlusten mot Biden 2020 hävdat att valresultatet var falskt. Efter sin tid som president har han blivit åtalad för bland annat bokföringsbrott, förtal och sexuella övergrepp.
I en tidigare intervju med Nyheter24 har Merrick Tabor, statsvetare vid Stockholms universitet, spått att en vinst för Trump i presidentvalet 2024 kan komma att påverka Sverige och omvärlden avsevärt.
– Om han skulle vinna och genomföra det han hotar med att göra så kan det ha ödesdigra konsekvenser för världsekonomin. Om man tänker på kriget i Ukraina och säkerhetsläget i Europa och hans inställning till Nato kan det bli ännu värre. Det blir i sådana fall inte den trygghet vi är vana vid helt enkelt, sa Tabor då.
Blomgren vid Stockholms universitet har forskat på känslor, proteströrelser och uppror inom politik, något som tycks ha präglat Trumps tid under och efter tiden i Vita huset.
– Det viktigaste för att förstå Trump är att han säger att han riktar in sig på ”the forgotten men and women of America”, säger Blomgren till Nyheter24 och fortsätter:
– Han anspelar på upplevelsen av förödmjukelse hos väljarna. Han betonar det han kallar hotet mot ”the american way of life”, att det är en samhällsutveckling som går åt fel håll, att kulturen och värderingarna är hotade av invandring, den federala regeringen, demokraterna och så vidare.
LÄS MER: Donald Trumps längd – så lång är han
Liksom många andra amerikanska politiker talar Trump mycket om frihet, ett begrepp som innebär olika saker beroende på vem som säger det.
– Frihet definieras i termer av hot, där Trump exempelvis ser invandringen som ett hot mot möjligheten till ekonomisk försörjning, eftersom han menar att invandrare tar jobben från amerikanska medborgare, förklarar Blomgren.
MISSA INTE: Senaste nytt – ta del av det som händer just nu
Donald Trumps politik skiljer sig från tidigare kandidater från republikanerna. Den största distinktionen ligger i Trumps syn på världshandeln.
– Trump ser att världshandeln är konfigurerad på ett sätt som inte gynnar USA längre utan att de gynnar Kina.
I sin valkampanj har Trump sagt att han vill höja tullarna mellan 10 och 20 procent för europeiska länder. Eftersom USA, efter Tyskland och Norge, är det land som Sverige exporterar flest varor till kan det påverka Sverige avsevärt.
Det menar åtminstone Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, som har flaggat för detta i en intervju med Svenska Dagbladet.
– Om svenska företag inte längre kan sälja lika mycket varor till USA så är det såklart negativt för svensk ekonomi. I förlängningen kan många svenskar förlora sina jobb, sa hon till tidningen.
.jpg)
Som tidigare nämnt är övriga republikaner inte särskilt glada över Trumps planer. Blir Trump president kan han dock gå mot deras linje. Glenn Nielsen, ekonom på Swedbank, skriver i en analys att presidenten på egen hand bara kan höja tullarna i särskilda fall.
”Presidenten kan, till exempel, utan kongressens godkännande höja tullarna i krigstid, under en nationell nödsituation eller om importen utgör ett hot mot den nationella säkerheten,”, skriver Nielsen i analysen, enligt SvD.
Blomgren menar att amerikansk och svensk politik skiljer sig avsevärt vid flera punkter. Det finns däremot likheter med Trump hos ett svenskt parti – Sverigedemokraterna.
– Retoriskt finns det likheter mellan Trump och Sverigedemokraterna, då båda talar om en samhällsutveckling som går åt fel håll och måste brytas. Trump lyfter att den amerikanska drömmen är hotad, medan Sverigedemokraterna betonar en hotad svensk nationell identitet, säger han och tillägger:
– Även om retoriken påminner om varandra, finns det skillnader i praktik – till exempel erkänner Sverigedemokraterna valresultat, till skillnad från Trump.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
