Männen kämpar mot könsstympning av flickor

Över 230 miljoner flickor och kvinnor lever i dag med konsekvenserna av könsstympning i flera länder i Afrika, Mellanöstern och Asien. På vissa håll har förfarandet minskat, men eftersom befolkningsökningen är stor i många av länderna drabbas ändå allt fler flickor.

Men i några mindre samhällen i sydöstra Senegal har traditionen i princip försvunnit sedan en grupp pappor har börjat utmana normerna. De arbetar för att skydda flickorna mot könsstympning och kämpar för att de ska få gå i skolan.

Fatous pappa heter Bamba, en traditionell historieberättare, radiopratare och bonde. Han är med i en grupp som syftar till att stötta mäns samtal om flickors rättigheter, jämlikhet, utbildning och skadliga följder av könsstympning.

Bamba tycker i dag att könsstympningar inte har någon plats i ett allt mer modernt samhälle. Tidigare ansågs det att en icke könsstympad kvinna inte hade något värde, säger han.

— Då trodde även jag att det var normalt att en flicka stympades, det var något som måste göras, säger han.

"Bara skadligt"

Gruppen startade för fem år sedan av bland annat organisationen Plan International. Där ingår nyckelpersoner som kan ha stort inflytande, och de får information om de risker och skador könsstympning innebär.

— Könsstympning handlar om djupt rotade samhällsnormer för att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och kroppar, säger Carin Atterby, rådgivare vid Plan International inom skydds- och trygghetsfrågor för barn och ungdomar.

Hon betonar att könsstympning inte sker på grund av en viss religion eller kultur, samt att det finns föreställningar om att det skulle vara hygieniskt.

— Och det här kan jag inte understryka nog: det finns inga hälsofördelar med könsstympning. Det är bara skadligt, säger Carin Atterby.

Ny tradition att säga nej

Byledaren Abdourahmane är med i samma mansgrupp som Bamba. Han säger att om föräldrar i dag skulle könsstympa en dotter skulle de rapporteras till myndigheterna, men han känner inte till några fall de senaste åren.

— Den nya generationen tycker att könsstympning tillhör gamla tider. Nu försvinner de gamla traditionerna med den äldre generationen. Vår nya tradition är att säga nej till könsstympning, och det kommer inte att ändras, säger han.

En könsstympning kan se ut på många olika sätt och innebära olika typer av ingrepp. Ofta innebär det att de yttre delarna av könsorganet avlägsnas helt eller delvis och de drabbade kan få oerhört svåra följder med smärta, kraftiga blödningar, risk för infektioner, problem med läkning, livslånga fysiska och psykiska problem och dödsfall.

De flesta flickor könsstympas när de är små. Många när de bara är några dagar eller veckor gamla, en del när de är i 15-årsåldern.

Vill ändra normer

Många länder där könsstympning utövas har också många andra stora svårigheter att hantera.

"Etiopien har konsekvent gjort framsteg, men klimatchocker, sjukdomar och matosäkerhet gör det svårare att på ett tillförlitligt sätt leverera program för att stödja flickor", skrev Unicef i en rapport i fjol.

Samtidigt kommer det uppgifter om framsteg på många håll och attityderna till kvinnlig könsstympning förändras. Enligt rapporten är två tredjedelar av befolkningen i exempelvis afrikanska länder där könsstympning genomförs emot förfarandet.

— Eftersom vi pratar om att ifrågasätta och ändra normer, attityder och beteenden så behövs ett långsiktigt arbete. Det här sker ju inte över en natt, säger Carin Atterby.

Hon poängterar vikten av att arbeta med information på olika nivåer i samhället, lokalt och nationellt och att införa lagstiftning i de fall sådan inte finns.

— Och om det finns behöver man sprida kunskap om den lagstiftningen, säger hon.

"Avskyvärd sedvänja"

Runt 4 miljoner flickor i världen utsätts för könsstympning varje år, motsvarande närmare 11 000 per dag, flera hundra i timmen. Av de över 230 miljoner kvinnor som i dag är könsstympade finns över hälften, 144 miljoner, i afrikanska länder, över 80 miljoner i Asien och över 6 miljoner i Mellanöstern, enligt Unicef-rapporten.

FN:s generalsekreterare António Guterres kallar kvinnlig könsstympning en "avskyvärd sedvänja".

"Låt oss gå samman för att göra kvinnlig könsstympning till historia och säkerställa en ljusare, hälsosammare och mer rättvis framtid för alla kvinnor och flickor överallt", säger han i ett uttalande med anledning av den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning som infaller i dagarna.