Han har inte anklagats för något brott – ändå står Columbiastudenten Mahmoud Khalil inför deportering från USA för sitt deltagande i propalestinska demonstrationer. Trumpstyret beskyller Khalil för Hamassympatier, men enligt hans advokater har han valts ut för att statuera exempel och hämma yttrandefriheten.
Mahmoud Khalil befinner sig i federalt förvar, sannolikt i Louisiana. I lördags slog civilklädda agenter till mot hans studentbostad, belade honom med handfängsel och förde bort honom.
"Det här är det första av många gripanden. Vi kommer att hitta, gripa och deportera de här terroristsympatisörerna från vårt land – för att aldrig mer få återvända", skrev Donald Trump i sociala medier och anklagade Khalil för att vara antisemit och "radikal Hamasanhängare".
Vita huset hävdar även att Hamaspropaganda delats ut på protester som Khalil arrangerat. Inga bevis för endera anklagelse har lagts fram.
Kvar hemma i New York efter gripandet blev frun Noor Abdalla, gravid i åttonde månaden. I stället för att förbereda barnkammaren och tvätta nyinköpta bebiskläder sitter hon nu ensam och väntar på någon typ av besked om maken, rapporterade CNN i veckan.
Khalil har blivit en bricka i Trumpstyrets planer på massdeporteringar, menar 30-åringens advokater.
"Han valdes ut att statuera exempel för att, i strid med grundlagen, stävja fullkomligt lagliga åsiktsyttringar", sade advokaten Amy Greer i veckan.
Mahmoud Khalil, uppvuxen i ett palestinskt flyktingläger i Syrien, har uppehållstillstånd i USA. Under fjolårets propalestinska demonstrationer vid Columbia University agerade han förhandlare mellan aktivisterna och lärosätets ledning. Nu ska han enligt Vita huset deporteras.
De juridiska grunderna är ytterst luddiga, skriver The Washington Post. Khalil har inte anklagats för något brott. Hittills har regeringen gett ett enda skäl till att Khalil ska ut: att hans närvaro i USA kan ha "potentiellt allvarliga, ogynnsamma konsekvenser för utrikespolitiken".
Det är inte skäl nog att utvisa någon, enligt flera juridiska experter. Åtminstone inte utan tydliga bevis.
— Om han inte gjort något annat än att fördöma den humanitära krisen i Gaza, anklaga Israel för folkmord och kräva vapenvila – är det skadligt för USA:s utrikespolitik? Inte enligt mig. Enligt mig utgör det lagskyddad yttrandefrihet, säger Bill Hing, professor i juridik och migration vid University of San Francisco, till The Guardian.
I en CNN-intervju förra våren, när protester mot Israel rasade vid flera universitet i USA, sade Khalil att "antisemitism inte hör hemma" bland demonstranterna.
— Som palestinsk student tror jag att befrielsen av det palestinska och det judiska folket är sammanflätad. De går hand i hand, du kan inte uppnå det ena utan det andra.
Flera demonstrationer har ordnats för Khalils sak. På torsdagen tog sig gruppen Jewish Voice for Peace in i lobbyn på Trump Tower på Manhattan i New York som en protest mot gripandet.
Under stora protester våren 2024 krävde demonstranter vid en rad amerikanska universitet, däribland flera så kallade Ivy League-skolor, att lärosätena kapade de ekonomiska banden med Israel och med företag som stöttar Israels krigföring i Gaza.
Kraven hade sitt ursprung i den propalestinska rörelsen Boycott, Divestment and Sanctions Movement (BDS) (bojkott, desinvesteringar och sanktioner) som startade 2005. Rörelsen är omstridd och ses av vissa som legitim opinionsbildning, medan andra betraktar den som antisemitiskt anstruken.
Fler än 3 000 demonstranter greps vid olika lärosäten i USA. Utöver studenter fanns lärare och andra universitetsanställda bland de gripna, men även personer som saknade koppling till skolorna ifråga.
Demonstrationerna var till största del fredliga, men blev stundtals våldsamma och på flera håll förekom rapporter om antisemitism.
Protestvågen spred sig över världen. Bland annat hölls stora studentprotester vid universitet i Nederländerna, Storbritannien, Danmark, Sverige, Australien och Kanada.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.