Lördag 15 Mars 2025
Wikileaksdokument avslöjar: I den officiella retoriken hyllar USA ensidigt de mexikanska myndigheternas kamp för att utrota narkotikan. I själva verket är man djupt oroliga för hur kriget förlöper.
MEXICO CITY/WASHINGTON. De hemliga diplomattelegramen, som läckts via Wikileaks, ger en helt ny bild av USA:s syn på den mexikanske presidenten Felipe Calderons krig mot narkotikakartellerna.
I officiella sammanhang har man hyllat presidentens mod och beslutsamhet i kampen med den organiserade brottsligheten i form av Mexikos ökända narkotikakarteller.
Men i hemliga diplomatiska telegram uttrycker företrädare för USA frustration över en "riskbenägen" mexikansk armé och rivalitet mellan olika säkerhetstjänster som sätter käppar i hjulet för en effektiv brottsbekämpning.
De förtroliga diplomattelegramen uttrycker oro för att regeringen tappar greppet om delar av Mexikos territorium och att "tiden rinner ut" för att tygla det narkotikarelaterade våldet.
Diplomatposten avslöjar en mycket svårmodig syn på de problem som omger president Felipe Calderon - i skarp kontrast till de officiella uttalanden som gett Calderon Washingtons oreserverade stöd under det fyra år långa kriget, som har krävt mer än 30 000 liv.
Två telegram från USA:s ambassad i Mexiko lovordar visserligen Calderon för att han håller modet uppe i kampanjen som syftar till att tackla de mäktiga kartellerna som för in lejonparten av det kokain, heroin och den marijuana som når USA.
Men den mexikanske presidenten brottas med "en klumpig och bristfälligt samordnade myndigheter". Detta sägs ge bilden av ett misslyckande.
"Officiell korruption är vida spridd och leder till en mentalitet av belägring bland 'rena' brottsbekämpare", står det i ett telegram daterat januari i år.
"Antalet åtal som väcks mot personer inom den organiserade brottsligheten är närmast noll: två procent av dem som grips ställs inför rätta."
Mexikos knarkkrig är en väpnad konflikt mellan rivaliserande narkotikakarteller och mellan kartellerna och regeringen.
Kartellerna har existerat i ett antal årtionden, men blev dominerande först efter att Colombias Cali- och Medellín-karteller försvagats under 1990-talet.
Gripanden av nyckelpersoner, särskilt inom Tijuana- och Golfkartellerna, har lett till upptrappat våld.
Under de senaste tre åren har minst 15 000 människor dött i drogrelaterat våld.
Regeringen har mobiliserat 50 000 soldater för att bekämpa kartellerna.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
