Ett film som påstås visa mordet i ett parkeringsgarage i Norrköping sprids på sociala medier och i internationell press. Nadim Ghazale fick den våldsamma filmen skickad till sig från sin elvaåring. Jag reagerade starkt på att det var så otroligt grovt våld som hade nått min son, säger han.
Den våldsamma filmen började spridas kort efter mordet, i sociala medier som X, Tiktok och Snapchat. Klippet har också fått internationell spridning, där en brittisk tabloid publicerat delar av den.
Tv-personligheten Nadim Ghazale, tidigare polis och numera verksamhetschef på nattvandring.nu, fick filmen på fredagsmorgonen av sin son.
— Det var en ny företeelse för mig, dels att han är före mig och dels att det är han som uppmärksammar mig på det. Har det nått honom så har det nått andra barn, säger Ghazale, som lagt upp ett inlägg på Instagram där han uppmärksammar andra vuxna om spridningen.
Han säger att den här typen av filmer blivit vanligare, och fungerar som marknadsföring för kriminella.
— Det blir ett slags CV, ett fönster ut för den "branschen" där man visar vad man går för. Man kan använda det när man vill få jobb eller visa hur tuff man är.
Det värdet är uppenbarligen högre än den ökade risken att åka dit som spridningen innebär, konstaterar han.
När det gällde sonen säger Ghazale att han försöker att ställer öppna frågor, och är noga med att inte skuldbelägga.
— Jag tror att man behöver ha en lyhördhet för vad barnen svarar och fånga upp det därifrån, säger han.
Marie Angsell, socionom och sakkunnig vid Bris, säger att man på barnrättsorganisationen märkt att barn tagit del av filmen.
— Det är dels att det de ser är otäckt, dels har de frågor kring hur de ska göra för att inte få upp fler liknande klipp i sina flöden. Eftersom algoritmerna funkar så att har du tittat på någonting så kommer du bjudas på mer av det.
Även hon poängterar vikten av att inte skuldbelägga, och tycker att man som vuxen ska prata proaktivt om man har barn med sociala medier, eller att dess kompisar som har det.
— Berätta att du vet att det här är någonting som sprids nu och att det är otäckt att se. Fråga barnet om det har sett det och dess tankar, känslor och frågor kring sånt som är läskigt, säger hon.
För vissa barn kan det räcka att få prata av sig om klippet en gång, medan andra kan behöva resonera djupare. Svarar barnet knapphändigt kan det ändå vara bra att som vuxen berätta att det är normalt att man blir rädd, eller att bilderna fastnar i huvudet.
— Säger barnet inte så mycket så har man åtminstone bekräftat att det som eventuellt finns i barnet faktiskt är helt normalt, säger Angsell.
Hit kan du vända dig om du mår dåligt:
BRIS – barnens rätt i samhället. bris.se. Har även en vuxentelefon om man vill bolla hur man ska möta sitt barn.
Rädda Barnen – raddabarnen.se. Även för föräldrar.
Jourhavande kompis – tar emot samtal från barn och unga upp till 25 år. jourhavandekompis.se.
Jourhavande medmänniska – nås nattetid på 08–702 16 80.
Friends – friends.se.
1177 – sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmaste psykiatriska akutmottagning. 1177.se
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.