Utredare vill se skärpta straff för miljöbrott

Sverige behöver en skarpare miljöstraffrätt och ett effektivt system för att upptäcka och utreda miljöbrott, enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

— Inte bara för att skydda människors hälsa och vår miljö, utan också också skydda vårt samhälle för de hot som den organiserade miljöbrottsligheten medför, säger hon på en pressträff om Miljöstraffrättsutredningens betänkande.

Utredaren Helena Eckerrot Flodin lämnar en lång rad förslag på hur Sverige kan stärka arbetet mot den organiserade miljöbrottsligheten, som årligen ökar i omfattning i EU och Sverige, enligt Pourmokhtari.

Egen lag

Bland annat föreslås att miljöbrotten ska hanteras i en egen miljöstrafflag, i stället för att ligga i miljöbalken.

Man vill också skärpa straffen, där utredningen har identifierat flera miljöbrott som är särskilt attraktiva för organiserad brottslighet, säger hon.

— Det handlar om miljöbrott, artskyddsbrott, miljöfarlig kemikaliehantering och otillåten avfallstransport.

För uppsåtliga brott skärps det till fängelse i högst tre år och för grovt miljöbrott och grovt artskyddsbrott till fängelse i åtta år.

Nytt brott

Man föreslår även att ett helt nytt brott, avfallsbrott, införs.

— Den här paragrafen är avsedd att öka möjlighet att komma åt den organiserade brottsligheten på avfallsområdet, säger Eckerrot Flodin.

Vidare vill man se en skärpt lämplighetsprövning av aktörer som vill etablera sig på avfallsmarknaden, och bättre samarbete mellan myndigheterna. Man föreslår att en en nationell samordningsfunktion under polisen inrättas.

— De ska löpande identifiera, kartlägga och analysera riskerna och metoder för miljöbrottslighet, årligen ta fram en nationell lägesbild av miljöbrottsligheten, fungera som ett forum och utbyta information och kunskap med regionala samverkansfunktioner.

Utredningen går nu ut på remiss.