Sverige ska snabbrusta – kan kosta 300 miljarder

Lånen ska finansiera den största militära upprustningen sedan kalla kriget. Och beslut måste tas redan nu för att Sveriges försvarsförmåga ska öka tillräckligt snabbt, enligt statsministern.

Orsaken är hotet från Ryssland, samtidigt som USA befaras minska sitt engagemang.

Nato väntas därför på sitt toppmöte i juni ställa betydligt större krav på medlemsländernas försvarsbudgetar.

I dag är minimikravet två procent av BNP. Sverige ligger på 2,4 procent, drygt 140 miljarder kronor, och går mot 2,6 procent till 2028.

Regeringen räknar med att Natos nya mål blir mellan tre och fyra procent av BNP och tror att man landar på 3,5 procent.

Inte tränga ut välfärd

Regeringen och SD är överens om att Natos nya mål måste nås till 2030. Om målet blir 3,5 procent, så innebär det att försvarsbudgeten växer till 255 miljarder 2030. Det är cirka 70 miljarder mer än vad som är planerat i nuvarande försvarsbeslut för 2030.

USA:s president Donald Trump har dock nämnt fem procent, Natos generalsekreterare Mark Rutte har talat om drygt 3,5 procent, medan det finns Natoländer som vill se lägre mål.

— Vi kommer att ligga på exakt det mål som Nato antar, säger Kristersson.

Man är också överens om att upprustningen under en övergångstid på tio år ska finansieras med lån.

— De nya militära försvarsutgifterna får inte tränga ut andra viktiga välfärdsbehov eller satsningar på inre svensk säkerhet, säger Kristersson.

För att nå en försvarsbudget på 3,5 procent av BNP till 2030, så beräknas 300 miljarder kronor behöva lånas.

Statsministern räknar med att det finns samsyn om finansieringen i riksdagen.

Planen är att lånefinansieringen successivt byts ut mot vanliga budgetanslag och helt betalas från statsbudgeten efter 2035. Räntorna på den ökade statliga upplåningen belastar dock statsbudgeten under tioårsperioden.

Kristersson uppger att ett lån på 300 miljarder innebär att statsskulden ökar med två till tre procentenheter. Sverige ligger dock långt under EU:s tak.

Nato styr

Redan i år får Försvarsmakten lägga beställningar på försvarsmateriel för ytterligare 25 miljarder kronor som en del av snabbupprustningen.

Hur inriktningen på upprustningen ska se ut framöver bestäms till stor del av Natos krav.

— Det är ingen hemlighet att allt som kretsar kring Östersjön är väldigt centralt för vår del. Sen kan Nato ha förväntningar på att Sverige ska växa i kapaciteter som vi ännu inte har, säger Kristersson.