Bengt Kvist: "Östersjön är på väg att bli sjuk"

Östersjön är på väg att bli sjuk. Det är inget nytt men det är oroande att det går snabbare och snabbare.

Östersjön är vattnen från danska öarna och upp till Finska viken och Åland. Det är kust för tre nordiska länder liksom för de baltiska samt Polen, Tyskland och Ryssland.

Och i detta ligger orsaken. Vitt skilda ekonomiska förutsättningar och värderingar kastar hela tiden grus i samarbetsmaskineriet för att lösa Östersjöns problem. Till detta kommer en kraft som inte går att bemästra, naturen. Naturen i form av ständig utspädning av Östersjöns redan ynkliga salthalt och en gigantisk volymminskning genom landhöjning.

Jag har seglat en hel del i dessa vatten med början på tidigt 70-tal och i runda tal fram till sekelskiftet. Under de åren har Östersjöns kvalitéte synbart försämrats. Blåstången som i början av perioden glesnade i innerskärgårdarna försvann helt under 1980-talet och ersättes av sjögräs. Dekorativt kanske att titta på men inget hälsotecken. Baden blev sämre och det indikerade dålig vattenkvalitét. Processen har fortsatt och när sjögräset invaderade och kvävde tången även ute vid Söderarm och Öja blev det tydligt och synbart för alla.

Problemet stavas övergödning och är en het potatis som inget av länderna runt Östersjön vill ta fullt ansvar för. I vanlig ordning stoppar de mest skyldiga huvudet djupast i sanden. De gigantiska mängder orenat avloppsvatten som de baltiska länderna och Ryssland vräkte rakt ut liksom det industriella avfall som Sverige, Finland och Tyskland bidragit med har minskat men är fortfarande för stort.

Alldeles för mycket för att Östersjön ska tåla det och med naturliga processer rena utsläppen.

Glöm heller inte danskarnas frikostiga tillskott av rester från övergödda åkrar från det effektiva danska jordbruket.

I år har vi här i stort sett sluppit katastofala algblomningar men andra delar av havet, baltiska kusterna och ned mot Polen har drabbats. Algblomningen blir kraftigare av övergödningen och när algerna löpt genom sin livscykel sjunker det till botten och bryts ner. Stora delar av Östersjöns bottnar är syrefria och det förhållandet förvärrar övergödningen genom att näring som hitintills legat passiverad i bottensedimenten frigörs.

Detta är en helt naturlig process men nu kommer det döda alger i sådan mängd att det syre som behövs för en normal, aerob, process inte räcker till. Allt syre förbrukas inom stora närliggande volymer och allt liv på bottnarna dör. Dessvärre är detta bara starten på en miljökatastrof, osynlig som process men med tydliga resultat som att fisk och musslor försvinner. Och att tången kvävs av slemmigt sjögräs som minskar tillgången på föda för exempelvis torsken.

I dag råder akut syrebrist på en fjärdedel av bottnarna, rapporterar SMHI stödd på de resultat man tog från förra hösten. Nästan 1/3 av bottnarna från Åland och söderöver är bottendöd. Eller översatt till landareal: Danmark och Skåne/Blekinge tillsammans.

Nu kryper det här problemet, bokstavligen, oss in på knutarna genom att det börjar bli syrefritt i de grundare kustvattnen. I kustvattnet, med tidigare rika bestånd av tång, lever fisk som den viktiga karaktärsfisken torsk under sina första år. År som är helt avgörande för att bestånden ska både kunna behållas och växa.

Jag önskar att någon insiktsfull politiker ser och inser problemet och presigelöst driver detta till ett bättre slut än det vi nu är på väg mot!

Behövs KD?

Kristdemokraternas opinionssiffror sjunker och sjunker. De ligger nu klart under riksdagsspärren och de inre striderna i partiet ökar inte förutsättningarna för att stanna kvar i Riksdagen.

Så frågan är självklar – behövs de som ideologisk hemvist för den kristna högern eller kan de bilda avgrundssektion bland Moderaternas gamla högerspöken? Eller ska de bli frimickelgruppering inom Folkpartiets kvarvarande frisinnade?

Helt uppenbart har inte Göran Hägglund förmått ens till det yttre ena de pryda underlivshyssj-hyssjarna från Livets Ord med de genuint gammeltroende.

Å andra sidan finns det något som helst politiskt forum för religionsdogmatikerna om KD försvinner?

Bit i den melonen, Ebba Busch och Mikael Oscarsson, eller kolla strategin med den gråe eminensen Ulf Ekman.

Det tog några decennier för Alf Svensson att höja sig över takåsarna i Jönköpingstraktens missionshus men det går snabbare att rasera än att bygga.

Och om Göran Hägglund med sitt nuvarande lag attraherar en så gles skara (jag är frestad att jämföra med antalet högmässobesökare i Svenska kyrkan) var finns då de väljare som ska föra dem till makt och myndighet?

I sekterna?