Lördag 15 Mars 2025
"I år är svenska före detta studenter totalt skyldiga staten 201 miljarder kronor. Hur mycket av den summan är väl investerade pengar?"
Det pågår en osund utbildningshets i Sverige.
Det handlar inte om grundskolan, som är näst intill livsviktig, eller om att det är bra att fullfölja gymnasiet (även om jag tvivlar på att en lagstiftning om att göra det obligatorisk löser problemen med skoltrötta elever).
Men att normen i dag är att alla ska ha en universitetsutbildning i bagaget oroar mig.
Jag kan argumenten (de ingår i mitt personliga motiveringstal varje kvartal när CSN-räkningen kommer): utbildning breddar vyerna, lär dig tänka kritiskt, behövs i dagens samhälle för att få jobb, att studier är enda alternativet när arbetslösheten är hög.
Men när utbildningen är klar är utbudet fortfarande ofta knapert.
Att plugga för att det inte finns några jobb är något av en hönan och ägget-situation. Inom många yrkeskategorier (läs även min egen) finns alldeles för många utbildade och alldeles för få jobb. Folk skaffar utbildning för ökad chans till jobb. När utbildningen är klar finns inget jobb men däremot en gigantisk hög studieskulder. Och ännu mer ångest.
Det finns flera problem med hetsen om akademisk vidareutbildning:
1. Unga riskerar att vaggas in i en falsk trygghet om att utbildning löser allt.
2. Vuxenlivet börjar med höga låneskulder. Jag tycker att CSN är bra – men för få tänker på att det faktiskt är pengar som ska betalas tillbaka. Den enda garanti du behöver lämna är att du ska ta några poäng och vips! kan du ha lånat tusentals kronor för onödiga sommarkurser vars kunskaper du glömt till hösten.
3. Snacket om status. I den nya undersökningen "Ungdomsfokus 2015" svarade 60 procent av de tillfrågade i åldrarna 16-29 att "trevlig miljö och trevliga kollegor" toppar listan över vad som är viktigast på en arbetsplats – inte status. Något som gått politiker och proffstyckare förbi.
Vad vore bättre?
1. Sluta prata yrkesstatus. I stället prata livskvalité, självkänsla och självförtroende – i relation till jobb. Lockar lägre lön och minskad stress egentligen mer än prestige och takvåningar? Utgår vi från en felaktig bild av vad unga faktiskt drömmer om?
2. Att inse att ett yrke inte automatiskt utförs bättre av någon som har utbildning. En barnskötare direkt från gymnastiet kan ha hundra gånger bättre hand med barnen än en utbildad pedagog på samma sätt som att en självlärd journalist kan ha långt mycket bättre förmåga att leverera stora scoop än vad journalisten med en fil kand kan.
3. Fokusera på utbildningar med verklighetsförankring – som exempelvis YH-utbildningar. Nej. Jag säger inte att ALLA universitetsutbildningar är onödiga. Men vi måste prata om alternativen. För många utbildningar saknar förankring i verkligheten. Varje universitetsprogram som säger sig syfta till att leda till jobb borde innehålla en obligatorisk praktikperiod. Och sommarkurser av typen "onödigt men roligt vetande" kan gott klara sig utan rätten till studiemedel.
I år är svenska före detta studenter totalt skyldiga staten 201 miljarder kronor. Hur mycket av den summan är väl investerade pengar?
Alla mår inte bättre av en akademisk examen. Att påstå det är bara dumt och exkluderande.
-----
FLER KRÖNIKOR AV MATILDA:
Matilda Andersson är nyhetschef på Nyheter24.
Följ henne på Twitter här: @fiskberit
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
