Våra politiker bryr sig bara om rösterna – inte om våld och sexism

Minns ni 2014? Det var året när feminismen var det hetaste som fanns. Året när alla skulle prata jämställdhet under Almedalsveckan i Visby. Feministiskt initiativ tog plats under hela veckan och tvingade fram feminister i nästan alla andra partier.

Det var året när Jan Björklund sa att vi behövde mer feminism och det var året Annie Lööf tyckte jämställdheten behövde vara en del av precis allting, "från statsbudgeten till köksbordet" lät det då.

Nog fanns jämställdheten med i det mesta under hela valrörelsen. Tyvärr tog vi inte med den in i 2015. När politikerna inte längre fiskar röster verkar de tycka att det är okej att släppa frågan.

Det hade varit rimligt att vänta sig mer i talet av statsminster Stefan Löfven, som säger sig leda en feministisk regering.

Det hade varit rimligt om han pratat om jämställdheten och inte bara använt kvinnors sämre villkor som en pliktskyldig retorisk punkt i sitt tal.

Det hade varit rimligt att alla partier som sminkade sin politik med feminism förra året kommit ihåg frågan när det inte är valår.

I stället går hela Almedalsveckan utan att någon partiledare pratar om hur vi faktiskt ska uppnå jämställdhet. Är det inte viktigt längre? Jo. Det är inte mycket som förändrats på ett år. Precis som förra året är ojämlika löner, mäns våld mot kvinnor och sexuella trakasserier högst verkliga problem i mångas vardag.

Det är pinsamt att politikerna bara snackar feminism i valrörelsens slutspurt.