Du ses som en möjlig våldtäktsman – men jag har det värre

Jag har hört flera män säga att det är jobbigt att ses som en potentiell våldtäktsman. Att det inte känns så kul att gå bakom en kvinna som ökar stegen – eftersom man själv verkligen inte har i åtanke att försöka sig på något.

Och visst kan jag förstå att det kändes trist för dig, som kanske är världens snällaste man, när jag började småspringa förra veckan bara för att du ökade takten bakom mig. Men jag tror nog att det är lite jobbigare för mig att tänka att du kan vara en potentiell våldtäktsman än att du ses som en.

Det är inte du som behöver tänka på att ha med dig överfallssprejen "i fall att" något händer. Och vad jag vet så är det inte du som uppmuntras till att springa utan hörlurar.

Det är nog sällan du undviker att gå ut och promenera den där skogsvägen för att inte riskera att bli våldtagen. Och det är nog mer ofta som du undviker att gå ut vissa tider. Eller går helt ensam. Du har nog heller inte bytt gata, bara för att slippa korsa en tjejs väg.

Dessutom så slipper du nog vara beredd med fingret på "112" och med nyckelknippan i handen.

Kläder behöver du inte heller tänka på. Själv ska man helst inte klä sig för utmanande, om man lyssnar till mångas uppmaningar. Och så springer man ju bättre i sneakers än i högklackat.

Och jag tror nog att mina föräldrar har varit mer oroliga för att jag ska bli våldtagen när jag är ute – än dina föräldrar har varit för att du ska ses som en potentiell våldtäktsman.

För sanningen är att kvinnor är extremt mycket mer utsatta för sexualbrott, enligt statistik från BRÅ. Samtidigt är män förövare i nästintill alla fall. Och drygt en tredjedel av sexualbrotten sker enligt samma statistik på allmänplats.

Så tråkigt och jobbigt för dig att känna dig dömd på förhand. Men det är faktiskt lite tråkigare och jobbigare för mig som kvinna att tänka på hur jag bäst ska undvika att bli en del av våldtäktsstatistiken – något som jag lärt mig att göra.