Lördag 15 Mars 2025
Presidenten Ebrahim Raisis död lär inte påverka Irans politiska system eller stabilitet, säger Iranexperten Mohammad Fazlhashemi.
Presidenten har omkommit i en helikopterkrasch i söndags eftermiddag, bekräftar iranska statliga medier. Med på helikoptern fanns också bland andra utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian och en lokal guvernör.
— President Raisi hade inte den högsta exekutiva makten i Iran. Rollen som president är inte marginell, men den är begränsad, säger Fazlhashemi, som är professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet.
Hans bedömning är att det iranska politiska systemet inte rubbas av dödsfallet.
— Systemet i Iran har förutsett sådana händelser på förekommen anledning, säger han och pekar på flera maktorgan och politiska institutioner som styr Iran: det mäktiga väktarrådet, expertrådet och parlamentet.
Den verkliga makten i Iran ligger hos landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei. Omfattande och viktiga beslut fattas av honom och grupperna kring honom. Det gäller till exempel beslut om att attackera Israel eller andra avgörande frågor.
Detta gäller även utrikespolitiken, där utrikesministerns mandat i hög grad är begränsat.
Det kan läggas till, säger Fazlhashemi, att enligt paragraf 131 i den iranska grundlagen tar vicepresidenten över makten vid presidentens död efter den högste ledarens godkännande.
Därefter bildas ett råd bestående av vicepresidenten, chefen för landets rättsväsende och parlamentets talman som har till uppgift att utlysa presidentval inom 50 dagar.
Enligt internationella bedömare stod president Raisi ayatollan nära och tillhörde landets hårdföra och konservativa falang.
Makten i Iran utgår från den högste ledaren, som ses som ställföreträdare för den tolfte imamen som enligt shiitisk islam försvann på 800-talet och väntas återvända en dag.
Den högste ledaren väljs av expertrådet, som formellt också kan avsätta honom. Expertrådet består av drygt 80 skriftlärda som utses i allmänna val vart åttonde år – men alla kandidater måste först godkännas väktarrådet, av vilka sex av tolv ledamöter utses av den högste ledaren själv.
Resten av väktarrådet tillsätts av Irans högsta åklagare (som högste ledaren väljer) och godkänns sedan av parlamentet. Alla som kandiderar till presidentposten och till parlamentet måste godkännas av väktarrådet.
Den högste ledaren har vetorätt, är överbefälhavare och tillsätter alla ledande poster inom rättsväsen, statliga medier och det så kallade medlarrådet, som ska medla i tvister mellan parlamentet och väktarrådet.
Källor: Nationalencyklopedin och Utrikespolitiska institutet
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
