Dimitri Tskitisjvili lämnade Georgiens omstridda regeringsparti 2019. I dag ser han sina forna partikamraters maktgrepp hårdna – på bekostnad av drömmen om EU och ett levande civilsamhälle. Jag känner dem inte längre. De förändrades med makten, säger han.
Allt handlar om makt, enligt den tidigare parlamentsledamoten Dimitri Tskitisjvili. Att befästa makten, behålla den, få mer av den. För att lyckas med det skyr det styrande partiet Georgisk dröm inga medel, säger han.
En gång var det inte så. Tskitisjvili – som har sin bakgrund inom den socialistiska vänstern – beskriver en progressiv, proeuropeisk koalition, med löften om demokratiska reformer och siktet inställt på EU. När styret i stället blev alltmer auktoritärt valde han och ett tiotal kollegor 2019 att lämna.
— Jag förstod att det inte fanns någon väg tillbaka. Vi lämnade vid exakt rätt tidpunkt, säger han till TT under ett besök i Stockholm.
Sedan dess har det gått snabbt utför, hävdar Tskitisjvili. EU-drömmen har bytts mot Rysslandsflirtar och kontroversiella lagändringar har pressats igenom trots rasande protester.
Den nyklubbade så kallade agentlagen, som innebär att organisationer som får pengar från utlandet anses agera i "främmande makts intressen", syftar enligt Tskitisjvili till att stoppa alla kritiker inför Georgiens parlamentsval i oktober.
— Lagen ger regeringen ett verktyg för att stoppa observatörer och gräsrotsorganisationer som granskar valet, säger han.
— Georgisk dröm vill vinna till vilket pris som helst. Det spelar ingen roll om det är fria och demokratiska val eller ej.
Närmare 30 000 organisationer och medier påverkas av lagen – däribland Dimitri Tskitisjvilis demokratiorganisation Georgian Progressive Forum. För dem som vägrar att registrera sig som utländska agenter eller redovisa sina finanser – eller råkar fylla i ett formulär fel – väntar böter på över motsvarande 90 000 svenska kronor. Till att börja med.
— Vi försöker hitta sätt att överleva, men det är svårt. Ingen i Georgien har så mycket pengar, säger han.
Lagen likställs med en rysk lag som används för att kringskära civilsamhälle, regimkritik och organisationer som sysslar med demokrati- och valfrågor. Bedömare anklagar Georgisk dröm för att agera marionetter för Ryssland.
Dimitri Tskitisjvili tror att partiet är smartare än så.
— Jag tror att de spelar marionetter. Det här handlar enbart om att stanna vid makten – de har inga moraliska gränser när det gäller att lyckas med det.
Farhågorna inför framtiden växer, säger han.
— Varje nästa steg kommer att bli mer brutalt än det förra. Ju längre de går, desto mer kraft måste de använda. Förtrycka fler grupper, förbjuda fler organisationer. Gå mer och mer mot ett ryskt system.
Georgiens så kallade agentlagstiftning trädde i kraft den 3 juni, efter månader av folkliga protester. Lagen innebär att organisationer som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som organisationer som verkar i främmande makts ärenden.
Lagen väcker frågor om pressfrihet, om bistånd från bland annat Sverige och om själva lagtexten, som av allt att döma utformats enligt en modell som används i Ryssland för att kringskära civilsamhälle och regimkritik.
Regeringen motiverar det med att det krävs en större transparens i vissa pengaflöden till landet.
Georgien har nyligen blivit kandidat till ett EU-medlemskap, men den nya lagen bedöms gå på tvärs med flera grundläggande kriterier för att landet ska kunna bli fullvärdig medlem.
Ett par opinionsmätningar som har genomförts under de senaste åren har visat att en stor majoritet av Georgiens befolkning – fler än fyra av fem – vill att landet går med i EU.
