Tyskarna har lagt sina röster och som väntat ser kristdemokratiska CDU/CSU ut att bli största parti med Friedrich Merz som ny förbundskansler. Men det gick inte så bra som partiet hade hoppats, enligt statsvetaren Maria Thürk.
— Jag skulle säga att kristdemokraterna har vunnit valet, men har ändå underpresterat, säger Maria Thürk, biträdande lektor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, när den första vallokalsundersökningen publicerats.
Enligt den får CDU/CSU 29 procent av rösterna, medan det i höstas såg ut som att de skulle få uppemot 35 procent, enligt Thürk.
Partiet ser ändå ut att få axla kanslerrollen – men ännu är det osäkert hur koalitionen kan komma att se ut.
En av de största förlorarna är Liberala FDP som tillsammans med vänsterkonservativa BSW ligger under spärren på 5 procent. Enligt Thürk är deras öde avgörande för koalitionsbildningen. Om båda eller bara ett av partierna klarar spärren får en regering bestående av endast CDU/CSU och socialdemokratiska SDP inte tillräckligt med mandat.
— Då kommer de behöva antingen liberalerna eller de gröna också.
— Om de (FDP och BSW) inte kommer in borde det räcka med två partier, CDU/CSU och SDP, för en koalitionsregering, säger Thürk och tillägger att det skulle underlätta och snabba på processen att bilda regering och möjligen vara stabilare.
SPD – som var största parti i förra valet – får 16 procent, vilket gör dem till tredje största parti och enligt Thürk valets förlorare.
— Det är första gången i Tysklands historia som Socialdemokraterna inte blir minst andra största parti, säger hon.
Samtidigt får högernationalistiska AFD enligt prognosen 19,5 procent, vilket är nästan det dubbla jämfört med i förra valet.
— De kommer bli nöjda i alla fall som andra största parti, säger Thürk men framhåller att de inte kommer ha något inflytande över regeringsbildningen.
Miljöpartiet Die Grünen är det enda partiet som ingått i den senaste regeringskoalitionen som inte upplever drastiska förluster, enligt Thürk.
Valentin Kreilinger, statsvetare vid Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps), konstaterar en betydande förändring i hur tyskarna röstat jämfört med tidigare val.
— Det är ganska ovanligt i tysk politik i den här storleksordningen, säger han.
Samtidigt är valdeltagandet det högsta under Förbundsrepubliken Tysklands historia.
— Jag tror att det ligger i linje med den nuvarande internationella geopolitiska situationen. I ett sådant sammanhang går deltagandet alltid upp, säger Kreilinger och tillägger att även besvikelsen över den tidigare regeringen tillsammans med en polariserad – "till viss del aggressiv" – valrörelse har mobiliserat väljarna.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.